Jag steg in i hissen, hon stod där. Läraren alltså. Jag nynnade på någon melodi som hade fastnat i mitt huvud, checkade om hissen var inknappad på rätt våning och ställde mig för att göra det man gör i en hiss, nämligen väntar på rätt våning. Det var inte speciellt tyst med tanke på mitt tysta nynnande och hissens brummande, men plötsligt från ingenstans uttrycker hon: "Oj vilken fin blus du har!" Jag som är världssämst på att ta emot komplimanger tittade chockat på henne med ett leende och utbrast : Oj, tack så myki...De e no bara nå H&M plagg men. (Alla dessa bortförklaringar när man får höra någonting positivt) "H&M eller inte, riktigt fin är den iallafall", sa hon strax innan hissen stannade.
Vi steg av hissen, jag gick åt mitt håll och hon åt ett annat. Jag med en mycket gladare min och hon ovetande om att hon nyss gjort min dag så mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar