Tå va höööstin jär snart tå

Det är någonting speciellt med hösten, all motivation som kan tänkas finnas inom mig vaknar till liv. Plötsligt har jag världens motivation till att blogga, jag kan knappt vänta på att få börja studera igen och dessutom så är träningsmotivationen högst vad den varit på en bra stund (dock måste jag säga att den varit hög redan under sommaren, min motivation till träning tenderar att sjunka när sommaren infinner sig). Jag är redo för Vasa-vardagen och trots att det är sorgligt att ha endast två dagar kvar vid jobbet så känns det nog som om det är i skolbänken jag ska vara.

Nåväl, i alla fall känns det som om jag fått livslusten tillbaka. Hösten med alla krav kommer emot mig och jag kan inget annat än att njuta. Visst, jag har fortfarande tänkt njuta av de resterande sommardagarna (och sommarvädret som just har börjat visa sig) men just nu känns det som om jag är mer än redo för höstväder, skola och mörka kvällar.

Vad jag ville säga med detta inlägg var främst att jag tänkt väcka bloggen till liv igen, eller i alla fall försöka. Har inte speciellt många läsare men jag vet att en väldigt nyfiken moder vill följa med mig i Vasa-vardagen. Checka att jag lever och så. Dessutom så vet jag att mina systrar kikar in hit nu som då och de behöver ju också få veta att deras one and only lilsis klarar sig utan problem i den stora världen (lol).

Bild för ganska exakt ett år sedan, några dagar innan skolan började. Nervös och spänd men samtidigt så glad för att ha kirrat studieplats och lägenhet.